Förvandlingen!
Om ni går ut ikväll får ni se de här snyggingarna! Don't miss it!
One night in Bangkok!
Ja, nu ar vi i Bangkok, staden, myten och vart sista stopp innan vi flyger hem till Sverige. Det tog cirka 18 timmar att ta sig hit fran Koh Samui, men bussresan gick relativt smartfritt. Vi fick till och med VIP-saten som vi tyckte var ganska trevliga.
Anlande i Bangkok klockan sex pa morgonen, fett trotta, och hade inte nagot boende bokat. Vi hoppade in i en taxi (fusk-taxi) och akte runt till olika guesthouses men allt var fullt till vart stora fortret. Men da var taxichaufforen snall nog och foreslog att vi skulle aka till en turistbyra som kunde boka boende at oss pa stort. Sa det gjorde vi och fick boende pa ett, till synes lyxhotell men det ar inte sa lyxigt som vi trodde. De har visserligen pool men rummet ar ganska skabbigt. Vi far iallafall gratis frulle vilket vi glatt tar emot. Dessutom bor vi cirka fem minuters promenad fran det stora kopcentrat MBK. DET har vi utnyttjat till fullo!
Efter en skon tupplur efter bussresan gick vi glada i hagen till MBK och borjade beta av vaning for vaning. Det blev ganska sa manga pasar och lite mindre pengar i planboken. Rebecka kopte fyra vaskor, Elin kopte tva, vi kopte tillsammans fyra sjalar och diverse klader och hudprodukter. MUMMA!
Eftersom vi fortfarande var lite trotta efter resan bestamde vi oss for att ingenting kunde passa battre an en VIP-plats pa den storsta och maffigaste biografen i Bangkok. Det var Paragon Cineplex, men hade lika garna kunnat vara Metropolitan. SJUUUUKT lyxigt och allting var overdimensionerat. Biljetten kostade dessutom bara 38 kronor. Hehe Haha! Vi sag en 3D-film (Elins forsta 3Dupplevelse) som hette Cloudy with a chance of meatballs. Kul kul. Och vilka traffade vi pa bion om inte Maria och Sara, tva tjejer vi traffde pa Phi Phi. It's a small world. Sedan gick vi hem och laddade oss infor morgondagen.
Morgondagen bestod av en lang promenad runt i Chinatown. Det var haftigt men varmt och fullt av folk. Vi virrade runt i smala sma grander dar man kunde kopa allting mellan himmel och jord. De hade mat fran jordens alla horn; tunga, hjarta, smakrabbor, alla mojliga sorters gronsaker och frukter och kryddor och gud vet vad. Det var trevligt men efter en stund trottnade vi och akte till MBK istallet. :D Dar besokte vi sjalvklart Swensen's och njot av AC:n. Sedan blev det mer shopping! Annu en gang fick vi bevis pa jordens litenhet da vi sprang pa Anna Svensson och co som ocksa var dar och brande pengar. Tillsammans kakade vi lunch och pratade om minnena fran Full Moon.
Pa kvallen motte vi upp med andra bekantskaper. De tre skaningarna som vi traffade andra veckan i Australien. Det var jatteroligt att se dem igen och vi hade en hejdundrandes lajbans kvall pa Khao San Road. VI AT VARSIN JATTESTOR GRASHOPPA!!!!!!!!!!! (Fast det kravdes nagra ol innan vi vagade) Det blev mycket sent (som det alltid blir med skaningarna) och runt halv sex slantrade vi in pa hotellet och kastade oss i sang. Sa idag sov vi. LANGE. (Klockan tva)
Nar vi hade vaknat tog vi skytrain till Lumphini Park, en jattestor park mitt i centrala Bangkok dar vi picknickade pa farska jordgubbar och apelsiner.
Nu ska vi snart traffa skaningarna igen. En av dem fyller ar idag sa vi ska ut och fira honom. Forhoppningsvis blir det inte lika sent men who are we trying to kid? Imorgon ska vi pa weekend market, en marknad som bara har oppet pa helgen och som tydligen ska ha ALLT. Pa kvallen blir det Skybar i vara fina klanningar.
Nu blev vi lite ledsna. Vi insag just att detta antagligen ar vart sista inlagg pa denna resa. Vi vill inte aka heeeeeem! Ta inte illa upp, vi saknar er alla men vi trivs sa fortraffligt bra i Asien och det ar med sorg i hjartat som vi maste ta avsked. Det har varit en jattebra resa och nu lipar vi pa riktigt.
Var stora hemlighet kommer att avslojas den 8:e men frukta icke i som inte kan vara dar! Ni far en andra chans den 11:e februari da vi intar Trollhattans nattliv i vara nya jag.
Det gar inte att sammanfatta var resa. Vi har fatt fragan ett antal ganger: "Vad har varit bast?" men det kan vi arligt talat inte svara pa. Vi har haft jatteroligt hela tiden, traffat MASSA roligt folk, sett haftiga platser och fatt manga minnen for livet. Hoppas att ni hr haft kul nar ni har last om oss. Vi har blivit overlyckliga av era kommentarer. Men nu ses vi snart och ni kommer att fa hora allting live.
Sa for sista gangen den har gangen: Hej da era sma kaskelotter. Vi ses snart!
Hasta la vista Babies!
Anlande i Bangkok klockan sex pa morgonen, fett trotta, och hade inte nagot boende bokat. Vi hoppade in i en taxi (fusk-taxi) och akte runt till olika guesthouses men allt var fullt till vart stora fortret. Men da var taxichaufforen snall nog och foreslog att vi skulle aka till en turistbyra som kunde boka boende at oss pa stort. Sa det gjorde vi och fick boende pa ett, till synes lyxhotell men det ar inte sa lyxigt som vi trodde. De har visserligen pool men rummet ar ganska skabbigt. Vi far iallafall gratis frulle vilket vi glatt tar emot. Dessutom bor vi cirka fem minuters promenad fran det stora kopcentrat MBK. DET har vi utnyttjat till fullo!
Efter en skon tupplur efter bussresan gick vi glada i hagen till MBK och borjade beta av vaning for vaning. Det blev ganska sa manga pasar och lite mindre pengar i planboken. Rebecka kopte fyra vaskor, Elin kopte tva, vi kopte tillsammans fyra sjalar och diverse klader och hudprodukter. MUMMA!
Eftersom vi fortfarande var lite trotta efter resan bestamde vi oss for att ingenting kunde passa battre an en VIP-plats pa den storsta och maffigaste biografen i Bangkok. Det var Paragon Cineplex, men hade lika garna kunnat vara Metropolitan. SJUUUUKT lyxigt och allting var overdimensionerat. Biljetten kostade dessutom bara 38 kronor. Hehe Haha! Vi sag en 3D-film (Elins forsta 3Dupplevelse) som hette Cloudy with a chance of meatballs. Kul kul. Och vilka traffade vi pa bion om inte Maria och Sara, tva tjejer vi traffde pa Phi Phi. It's a small world. Sedan gick vi hem och laddade oss infor morgondagen.
Morgondagen bestod av en lang promenad runt i Chinatown. Det var haftigt men varmt och fullt av folk. Vi virrade runt i smala sma grander dar man kunde kopa allting mellan himmel och jord. De hade mat fran jordens alla horn; tunga, hjarta, smakrabbor, alla mojliga sorters gronsaker och frukter och kryddor och gud vet vad. Det var trevligt men efter en stund trottnade vi och akte till MBK istallet. :D Dar besokte vi sjalvklart Swensen's och njot av AC:n. Sedan blev det mer shopping! Annu en gang fick vi bevis pa jordens litenhet da vi sprang pa Anna Svensson och co som ocksa var dar och brande pengar. Tillsammans kakade vi lunch och pratade om minnena fran Full Moon.
Pa kvallen motte vi upp med andra bekantskaper. De tre skaningarna som vi traffade andra veckan i Australien. Det var jatteroligt att se dem igen och vi hade en hejdundrandes lajbans kvall pa Khao San Road. VI AT VARSIN JATTESTOR GRASHOPPA!!!!!!!!!!! (Fast det kravdes nagra ol innan vi vagade) Det blev mycket sent (som det alltid blir med skaningarna) och runt halv sex slantrade vi in pa hotellet och kastade oss i sang. Sa idag sov vi. LANGE. (Klockan tva)
Nar vi hade vaknat tog vi skytrain till Lumphini Park, en jattestor park mitt i centrala Bangkok dar vi picknickade pa farska jordgubbar och apelsiner.
Nu ska vi snart traffa skaningarna igen. En av dem fyller ar idag sa vi ska ut och fira honom. Forhoppningsvis blir det inte lika sent men who are we trying to kid? Imorgon ska vi pa weekend market, en marknad som bara har oppet pa helgen och som tydligen ska ha ALLT. Pa kvallen blir det Skybar i vara fina klanningar.
Nu blev vi lite ledsna. Vi insag just att detta antagligen ar vart sista inlagg pa denna resa. Vi vill inte aka heeeeeem! Ta inte illa upp, vi saknar er alla men vi trivs sa fortraffligt bra i Asien och det ar med sorg i hjartat som vi maste ta avsked. Det har varit en jattebra resa och nu lipar vi pa riktigt.
Var stora hemlighet kommer att avslojas den 8:e men frukta icke i som inte kan vara dar! Ni far en andra chans den 11:e februari da vi intar Trollhattans nattliv i vara nya jag.
Det gar inte att sammanfatta var resa. Vi har fatt fragan ett antal ganger: "Vad har varit bast?" men det kan vi arligt talat inte svara pa. Vi har haft jatteroligt hela tiden, traffat MASSA roligt folk, sett haftiga platser och fatt manga minnen for livet. Hoppas att ni hr haft kul nar ni har last om oss. Vi har blivit overlyckliga av era kommentarer. Men nu ses vi snart och ni kommer att fa hora allting live.
Sa for sista gangen den har gangen: Hej da era sma kaskelotter. Vi ses snart!
Hasta la vista Babies!
Annu mer panka, och ledsna!
Ja... Var ska vi borja?
What a night! Vi laddade infor full moon partyt pa stranden, dar vi i princip bara solade, drack fruktshakes och at grillad majs. Sedan bar det ivag (i tid, for en gangs skull!!). Sjalvklart borjade det sporegna nar vi kom fram till piren, dar speedboaten lag och vantade pa oss. Fort gick det till Koh Phangan! Vi satt och skrattade hela vagen (vi var nog de som hade roligast pa baten i alla fall. Var ar allas humor liksom?) for det skumpade och for at alla hall och kanter. Dock var det ingen mening med att ha forsokt styla sig eftersom vi var genomvata nar vi kom fram. Vi hade tagit pa oss mindre fina klader, som Lonely Planet hade tipsat oss om. Tydligen kunde det bli ganska grisigt, vilket det ocksa blev. Mer om detta senare.
Vi motte upp Anna S, Emma, Malin, Maria, Ulle och Anna P fran Trollywood. Det var jattekul att traffa dem igen! Battre partygang far man leta efter. :) Vi kakade middag och darefter bar det av till sjalva partyt (fortfarande i osregn). Men vi lat inte detta paverka oss, utan kastade oss in i allt vad Full Moon party innebar; buckets, neonkroppsfarg (som kladdade, darav de ej sa fina kladerna), dans till trance (RIM!) och massor av skona lirare. Stranden var full med folk, fast vi hade i arlighetens namn trott att det skulle vara annu mer folk. Full Moon pa Koh Phangan har ju faktiskt rykte om sig som den storsta strandfesten i varlden!! Men det var haftigt anda.
Sedan borjade det spara ur. Vi stod och dansade pa en liten plattform som var fullknokad med folk. Plotsligt upptacker Rebecka att hennes vaska (som hon hade stangt sa fint med bade dragkedja och knappe) var OPPNAD och inuti den saknades planboken. Paniken borjade stiga henne at huvudet. Inte langt efter den otrevliga upptackten kom en trevlig australienare med planboken som han hade hittat. Puh! Korkort och bankkort och allt var kvar, men pengarna (oh, ja, det var mycket pengar. Ca. 1000 kr) var borta. Aj aj aj. Valdigt surt. Men det kunde inte komma i vagen for partyt. Snart var Rebecka pa gott humor igen (om an fortfarande forbannad sa in i hellskotta!!!) och fortrangde handelsen.
MEN! Strax darpa hande det mycket tragiska: Elins planbok var borta. Och da snackar vi hela planboken med pengar och kort. Elin sprang desperat runt pa stranden och letade under alla manniskors fotter, men forgaves. Nu var vi bada forbannade och ledsna. Det fanns inget annat att gora an att sparra kortet och inse faktum att cirka 1200 kronor var puts vack. Vi hoppas att de som tog planbockerna nu skriker och vrider sig i smartor, samt att de hemsoks av forvirrade elaka sjalar som kloser dem i ogonen och river i deras tarmar sa att de inte kan sta raklanga utan tvingas rulla ihop som sma rakor i sina hemska kramper!!!!!!!!!!! HA!
Men trots detta elande fick vi forsoka gora det basta av kvallen. Neonfargerna var ratt roliga. Man kunde mala monster och fick en anledning att tafsa pa folk utan att det var konstigt. Sedan lyste vi i morkret, vilket ocksa var ratt skoj.
Runt halv fyra trostat vi varsin pannkaka med EXTRA nutella och sedan kande vi att det fick vara bra for den har gangen, sa vi tog oss till piren. Dar vantade typ en miljard trotta festare pa att fa komma med speedboaten. Forst stallde vi oss i helt fel ko (men kom pa det ratt fort, som tur var) och sedan hade vi obeskrivligt flyt och lyckades komma med forsta baten trots att vi kom typ sist av de som stod i kon. Folk sa att de hade vantat i tva timmar. Vi vantade typ i tio minuter. Nagonting ska man val fa lyckas med. Efter regn kommer solsken!
Batresan hem var skon. Vi satt langst fram i baten dar det inte fanns nagot tak, och over oss lyste stjarnorna och fullmanen. Fint avslut pa en snurrig kvall.
Vi hade lovat oss sjalva att vi skulle ligga pa stranden idag (dagen efter), no matter what. Men det blev inte riktigt sa... Vi lag i bungalowen istallet. He he. Men nu har vi bara en soldag kvar (ve och fasa!) innan vi drar vidare till sista anhalten Bangkok.
Neonkroppsfargen pa Full Moon partyt kunde inte ha passat battre. Vi blev nastan tarogda av lycka da den verkligen gar i linje med den forandring som haller pa att ske inom oss. I var nya farggranna hud kunde vi vara oss sjalva, vi kande oss fria, levande pa ett satt som bara manniskor som ar valsignade med uppenbarelsen kan kanna!
Nu ska vi ga och trostata igen. Den har gangen pa Swensen's, det basta glasscafet i varlden!
Massor av pussar och kramar
Vi ses snart!
What a night! Vi laddade infor full moon partyt pa stranden, dar vi i princip bara solade, drack fruktshakes och at grillad majs. Sedan bar det ivag (i tid, for en gangs skull!!). Sjalvklart borjade det sporegna nar vi kom fram till piren, dar speedboaten lag och vantade pa oss. Fort gick det till Koh Phangan! Vi satt och skrattade hela vagen (vi var nog de som hade roligast pa baten i alla fall. Var ar allas humor liksom?) for det skumpade och for at alla hall och kanter. Dock var det ingen mening med att ha forsokt styla sig eftersom vi var genomvata nar vi kom fram. Vi hade tagit pa oss mindre fina klader, som Lonely Planet hade tipsat oss om. Tydligen kunde det bli ganska grisigt, vilket det ocksa blev. Mer om detta senare.
Vi motte upp Anna S, Emma, Malin, Maria, Ulle och Anna P fran Trollywood. Det var jattekul att traffa dem igen! Battre partygang far man leta efter. :) Vi kakade middag och darefter bar det av till sjalva partyt (fortfarande i osregn). Men vi lat inte detta paverka oss, utan kastade oss in i allt vad Full Moon party innebar; buckets, neonkroppsfarg (som kladdade, darav de ej sa fina kladerna), dans till trance (RIM!) och massor av skona lirare. Stranden var full med folk, fast vi hade i arlighetens namn trott att det skulle vara annu mer folk. Full Moon pa Koh Phangan har ju faktiskt rykte om sig som den storsta strandfesten i varlden!! Men det var haftigt anda.
Sedan borjade det spara ur. Vi stod och dansade pa en liten plattform som var fullknokad med folk. Plotsligt upptacker Rebecka att hennes vaska (som hon hade stangt sa fint med bade dragkedja och knappe) var OPPNAD och inuti den saknades planboken. Paniken borjade stiga henne at huvudet. Inte langt efter den otrevliga upptackten kom en trevlig australienare med planboken som han hade hittat. Puh! Korkort och bankkort och allt var kvar, men pengarna (oh, ja, det var mycket pengar. Ca. 1000 kr) var borta. Aj aj aj. Valdigt surt. Men det kunde inte komma i vagen for partyt. Snart var Rebecka pa gott humor igen (om an fortfarande forbannad sa in i hellskotta!!!) och fortrangde handelsen.
MEN! Strax darpa hande det mycket tragiska: Elins planbok var borta. Och da snackar vi hela planboken med pengar och kort. Elin sprang desperat runt pa stranden och letade under alla manniskors fotter, men forgaves. Nu var vi bada forbannade och ledsna. Det fanns inget annat att gora an att sparra kortet och inse faktum att cirka 1200 kronor var puts vack. Vi hoppas att de som tog planbockerna nu skriker och vrider sig i smartor, samt att de hemsoks av forvirrade elaka sjalar som kloser dem i ogonen och river i deras tarmar sa att de inte kan sta raklanga utan tvingas rulla ihop som sma rakor i sina hemska kramper!!!!!!!!!!! HA!
Men trots detta elande fick vi forsoka gora det basta av kvallen. Neonfargerna var ratt roliga. Man kunde mala monster och fick en anledning att tafsa pa folk utan att det var konstigt. Sedan lyste vi i morkret, vilket ocksa var ratt skoj.
Runt halv fyra trostat vi varsin pannkaka med EXTRA nutella och sedan kande vi att det fick vara bra for den har gangen, sa vi tog oss till piren. Dar vantade typ en miljard trotta festare pa att fa komma med speedboaten. Forst stallde vi oss i helt fel ko (men kom pa det ratt fort, som tur var) och sedan hade vi obeskrivligt flyt och lyckades komma med forsta baten trots att vi kom typ sist av de som stod i kon. Folk sa att de hade vantat i tva timmar. Vi vantade typ i tio minuter. Nagonting ska man val fa lyckas med. Efter regn kommer solsken!
Batresan hem var skon. Vi satt langst fram i baten dar det inte fanns nagot tak, och over oss lyste stjarnorna och fullmanen. Fint avslut pa en snurrig kvall.
Vi hade lovat oss sjalva att vi skulle ligga pa stranden idag (dagen efter), no matter what. Men det blev inte riktigt sa... Vi lag i bungalowen istallet. He he. Men nu har vi bara en soldag kvar (ve och fasa!) innan vi drar vidare till sista anhalten Bangkok.
Neonkroppsfargen pa Full Moon partyt kunde inte ha passat battre. Vi blev nastan tarogda av lycka da den verkligen gar i linje med den forandring som haller pa att ske inom oss. I var nya farggranna hud kunde vi vara oss sjalva, vi kande oss fria, levande pa ett satt som bara manniskor som ar valsignade med uppenbarelsen kan kanna!
Nu ska vi ga och trostata igen. Den har gangen pa Swensen's, det basta glasscafet i varlden!
Massor av pussar och kramar
Vi ses snart!
Panka men glada! :D
Tjenahejsan era golvmoppar! (nejda, era sota sma havrekakor)
Vi har precis varit och provat det forsta utkastet till vara klanningar som vi haller pa att sy upp hos en skraddare har. De ar bada i svart thaisiden, och blir nog jattefina nar de ar klara. Vartannat stalle har ar en skraddare, sa vi hade svart att lata bli. Sedan ar det ju inte helt fy skam att fa en skraddarsydd klanning till samma pris som en man koper i butik hemma. Vi planerar att inviga dem var sista kvall i Bangkok, innan hemresan, pa Skybar! (Det ar en bar hogt, hogt uppe pa toppen av en skyskrapa dar man star under bar himmel med utsikt over hela Bangkok).
Vi har forsokt sola, men vadergudarna ogillar oss. Vi sag nog lite desperata ut nar vi lag pa stranden i duggregn. Det ar antingen molnigt eller regnar. Inte sa kul, tycker vi, som hade tankt powersola. Solen tittar fram da och da och da beordrar vi vara kroppar att suga i sig som bara den.
Idag bokade vi aven biljetter till Koh Phangan, OH YES, vi ska dit pa Full Moon party! Det fanns en sa fiffig biljett som gallde bara under Full Moon-natten. Vi aker alltsa Speed Boat dit vid klockan 18 och tar en Speed Boat tillbaka nar vi kanner for det under natten/morgonen. Sa nu fick ni annu en anledning att oroa er. Vi pratade med skraddaren som syr vara klanningar och han varnade oss att vi skulle vara forsiktiga. Han hade varit dar, sa han visste vad han talade om! Heheh... Kanns det inte bra? Nej da, vi ska vara forsiktiga, halla ihop och inte lata nagon blanda nagot skojsigt i vara drinkar/buckets.
Vi vet inte vad vi ska gora resten av dagen eftersom vi har ingatt en pakt som forbjuder oss att ata sotsaker. Aj aj aj. Vad gor man da? Elin ar sjukt fikasugen nu. Det hela blir inte lattare av att huvudgatan ar spackad av Starbucks, Haagen-Dazs, Swensens, MacDonalds och diverse andra sma stallen som serverar glass och pannkakor och goda grejer.
Vi har i alla fall lyckats hitta var favoritgata nar det kommer till middagen. 40 baht (ca 8 kr) for huvudratt med ris. Billigt och bra. Olen ar dyrare an maten, den kostar 10 kronor.
Emilie, Elin undrar om det ar en stor vaska du vill ha eller typ en handvaska?
Sa, for att aterga till amnet som alltid avslutar vara inlagg "Var identitetskris". Det var tydligen bara Fiffi-Biff som var oroad/nyfiken sa det tar vi som ett gott tecken. Kanske har ni andra kommit till slutsatsen att ni inte kan paverka oss i det har avseendet. Fiffi, var kara van, ja, du kommer att kunna prata med oss som vanligt och du kommer framfor allt att kunna vara dig sjalv tillsammans med oss (kanske till och med ditt sanna jag, som du kanske inte ens visste existerade?). Du kommer att kunna saga vad som helst till oss sa lange du inte forolampar oss eller forsoka fa oss att andra vart tillstand.
Vi har helt glomt att saga att det endast ar de som moter oss pa flygplatsen som kommer att fa bevittna vad det ar som har hant. Forvandlingen bryts den 8:e februari, sa fort vara lungor kommer att inandas den svenska friska luften. Man kan ju alltid hoppas pa dokumentation, men man kan inte ta nagonting for givet. Dock kommer denna forvandling finnas inprantad i vara hjartan pa livstid.
Nasta gang kanske vi laddar upp lite bilder fran Full Moon partyt (eller sa kanske vi inte gor det...).
Nu ska vi ga och knapra frukt och knackebrod (frukt ar ocksa godis, eller hur mammor?).
Puss och hej!
Vi har precis varit och provat det forsta utkastet till vara klanningar som vi haller pa att sy upp hos en skraddare har. De ar bada i svart thaisiden, och blir nog jattefina nar de ar klara. Vartannat stalle har ar en skraddare, sa vi hade svart att lata bli. Sedan ar det ju inte helt fy skam att fa en skraddarsydd klanning till samma pris som en man koper i butik hemma. Vi planerar att inviga dem var sista kvall i Bangkok, innan hemresan, pa Skybar! (Det ar en bar hogt, hogt uppe pa toppen av en skyskrapa dar man star under bar himmel med utsikt over hela Bangkok).
Vi har forsokt sola, men vadergudarna ogillar oss. Vi sag nog lite desperata ut nar vi lag pa stranden i duggregn. Det ar antingen molnigt eller regnar. Inte sa kul, tycker vi, som hade tankt powersola. Solen tittar fram da och da och da beordrar vi vara kroppar att suga i sig som bara den.
Idag bokade vi aven biljetter till Koh Phangan, OH YES, vi ska dit pa Full Moon party! Det fanns en sa fiffig biljett som gallde bara under Full Moon-natten. Vi aker alltsa Speed Boat dit vid klockan 18 och tar en Speed Boat tillbaka nar vi kanner for det under natten/morgonen. Sa nu fick ni annu en anledning att oroa er. Vi pratade med skraddaren som syr vara klanningar och han varnade oss att vi skulle vara forsiktiga. Han hade varit dar, sa han visste vad han talade om! Heheh... Kanns det inte bra? Nej da, vi ska vara forsiktiga, halla ihop och inte lata nagon blanda nagot skojsigt i vara drinkar/buckets.
Vi vet inte vad vi ska gora resten av dagen eftersom vi har ingatt en pakt som forbjuder oss att ata sotsaker. Aj aj aj. Vad gor man da? Elin ar sjukt fikasugen nu. Det hela blir inte lattare av att huvudgatan ar spackad av Starbucks, Haagen-Dazs, Swensens, MacDonalds och diverse andra sma stallen som serverar glass och pannkakor och goda grejer.
Vi har i alla fall lyckats hitta var favoritgata nar det kommer till middagen. 40 baht (ca 8 kr) for huvudratt med ris. Billigt och bra. Olen ar dyrare an maten, den kostar 10 kronor.
Emilie, Elin undrar om det ar en stor vaska du vill ha eller typ en handvaska?
Sa, for att aterga till amnet som alltid avslutar vara inlagg "Var identitetskris". Det var tydligen bara Fiffi-Biff som var oroad/nyfiken sa det tar vi som ett gott tecken. Kanske har ni andra kommit till slutsatsen att ni inte kan paverka oss i det har avseendet. Fiffi, var kara van, ja, du kommer att kunna prata med oss som vanligt och du kommer framfor allt att kunna vara dig sjalv tillsammans med oss (kanske till och med ditt sanna jag, som du kanske inte ens visste existerade?). Du kommer att kunna saga vad som helst till oss sa lange du inte forolampar oss eller forsoka fa oss att andra vart tillstand.
Vi har helt glomt att saga att det endast ar de som moter oss pa flygplatsen som kommer att fa bevittna vad det ar som har hant. Forvandlingen bryts den 8:e februari, sa fort vara lungor kommer att inandas den svenska friska luften. Man kan ju alltid hoppas pa dokumentation, men man kan inte ta nagonting for givet. Dock kommer denna forvandling finnas inprantad i vara hjartan pa livstid.
Nasta gang kanske vi laddar upp lite bilder fran Full Moon partyt (eller sa kanske vi inte gor det...).
Nu ska vi ga och knapra frukt och knackebrod (frukt ar ocksa godis, eller hur mammor?).
Puss och hej!
Prisa Gud, flasket har rort pa sig!
Ja vi veeeet! Vi har varit jattedaliga pa att uppdatera er men till vart forsvar kan vi saga att vi faktiskt inte har haft nagonting intressant att delge er... Vi hyrde inte motorcykel. Vi akte inte till den finaste stranden bredvid Long Beach. Vi gjorde i princip INGENTING. BAAAARA slappade pa vart (valdigt fina) hotell och uppdaterade oss genom att kolla pa konstaknings-EM, pa SvtWorld. Tro det eller ej, det ar helt sjuuukt vad mycket svenskar det finns och alla verkar spendera sin vintersemester har.
Tillslut blev vi iallafall lite rastlosa och pallrade oss ivag fran slappon Koh Lanta. Allt som allt blev det tio dagar med bara sol, god mat, massa bad och harligt slappande. Vi kande att det var dags nar vi kunde menyn utantill och bartendern fragade: "Det gamla vanliga?". Da har det gatt for langt! Sa vi kopte en dyr biljett till Koh Samui, dar vi befinner oss just nu. Sjukt smidig bussresa, den var till och med i tid! Vi hade inte bokat nagot boende men det loste sig ocksa snabbt och latt. Vi hookade up med tva andra tjejer som skulle till samma strand, sa vi delade pa en taxi. Det var en ful fisk som korde den dar taxin. Vi prutade ner priset till 400 Baht for alla (ursprungspriset var 600 Baht for tva pers!) och detta gjorde honom valdigt sur, trots att han gatt med pa vart pris. Han forsokte fa oss att ge dricks nar vi var framme. Men vi stod minsann pa oss. 1 - 0 Europa v.s. Thailand.
Vart rum har ar inte riktigt lika fint, men stranden ar desto finare (det lilla vi sag av den). Det ar en liten bungalow-by som vi bor i for samma pris som pa Koh Lanta. Fast nu har vi flakt istallet for AC och ingen tv...:( Kanske ar lika bra det. Vi bor typ precis pa stranden sa vi lar inte behova hyra nagon motorcykel har heller.
Nu ar vi inne i Chaweng centrum och har redan hunnit shoppa upp tre dagsbudgetar. Lite angestframkallande med tanke pa att vi ska vara har ett tag. Det finns massa skraddare har sa Rebecka ska (och Elin funderar pa det) sy upp en klanning har om det inte ar for dyrt.
Idag ar det exakt tva veckor kvar till hemresa. SHIT POMMES FRITES kanner vi. Det ar lite laskigt att man ska lamna detta efter en tid som ar betydligt langre an vad den kanns. Men vi litar pa ett varmt och karleksfullt mottagande nar vi kommer hem. Detta for oss in pa det lite kansligare amnet som manga av er har hort av sig med fragor om. Namligen var identitetskris. Allt vi kan saga i nulaget ar att det kommer att ordna sig. Vi ber er; frukta ej. Vi tar emot era fragor i kommentarsfaltet, sa var vanlig och skriv ner din fraga rorande detta amne. Mark din fraga med "WTF?" sa skall vi gora vart basta for att svara i nasta inlagg. Vi tackar er allra odmjukast pa forhand.
Nu nar vi anda ar sa nara den okanda on dar varldens storsta strandfest ager rum sa borjar vi bli lite sugna pa att aka till Koh Phangan over Full Moon Party. Vi funderar pa att tigga lite sovplatser hos vara kompisar, som ar dar nu, och bara stanna over natten. Problemet ar bara att de vet inte om det an men vi far forsoka kommunicera detta pa nagot bra vis.
Det var allt for den har gangen. Vi ska bli battre och skriva oftare!
Puss pa er!
Hare gott da!
Haj!
Tillslut blev vi iallafall lite rastlosa och pallrade oss ivag fran slappon Koh Lanta. Allt som allt blev det tio dagar med bara sol, god mat, massa bad och harligt slappande. Vi kande att det var dags nar vi kunde menyn utantill och bartendern fragade: "Det gamla vanliga?". Da har det gatt for langt! Sa vi kopte en dyr biljett till Koh Samui, dar vi befinner oss just nu. Sjukt smidig bussresa, den var till och med i tid! Vi hade inte bokat nagot boende men det loste sig ocksa snabbt och latt. Vi hookade up med tva andra tjejer som skulle till samma strand, sa vi delade pa en taxi. Det var en ful fisk som korde den dar taxin. Vi prutade ner priset till 400 Baht for alla (ursprungspriset var 600 Baht for tva pers!) och detta gjorde honom valdigt sur, trots att han gatt med pa vart pris. Han forsokte fa oss att ge dricks nar vi var framme. Men vi stod minsann pa oss. 1 - 0 Europa v.s. Thailand.
Vart rum har ar inte riktigt lika fint, men stranden ar desto finare (det lilla vi sag av den). Det ar en liten bungalow-by som vi bor i for samma pris som pa Koh Lanta. Fast nu har vi flakt istallet for AC och ingen tv...:( Kanske ar lika bra det. Vi bor typ precis pa stranden sa vi lar inte behova hyra nagon motorcykel har heller.
Nu ar vi inne i Chaweng centrum och har redan hunnit shoppa upp tre dagsbudgetar. Lite angestframkallande med tanke pa att vi ska vara har ett tag. Det finns massa skraddare har sa Rebecka ska (och Elin funderar pa det) sy upp en klanning har om det inte ar for dyrt.
Idag ar det exakt tva veckor kvar till hemresa. SHIT POMMES FRITES kanner vi. Det ar lite laskigt att man ska lamna detta efter en tid som ar betydligt langre an vad den kanns. Men vi litar pa ett varmt och karleksfullt mottagande nar vi kommer hem. Detta for oss in pa det lite kansligare amnet som manga av er har hort av sig med fragor om. Namligen var identitetskris. Allt vi kan saga i nulaget ar att det kommer att ordna sig. Vi ber er; frukta ej. Vi tar emot era fragor i kommentarsfaltet, sa var vanlig och skriv ner din fraga rorande detta amne. Mark din fraga med "WTF?" sa skall vi gora vart basta for att svara i nasta inlagg. Vi tackar er allra odmjukast pa forhand.
Nu nar vi anda ar sa nara den okanda on dar varldens storsta strandfest ager rum sa borjar vi bli lite sugna pa att aka till Koh Phangan over Full Moon Party. Vi funderar pa att tigga lite sovplatser hos vara kompisar, som ar dar nu, och bara stanna over natten. Problemet ar bara att de vet inte om det an men vi far forsoka kommunicera detta pa nagot bra vis.
Det var allt for den har gangen. Vi ska bli battre och skriva oftare!
Puss pa er!
Hare gott da!
Haj!
Lalalalalalanta!
HEEEEEEEEEEEEEJ!
Forlat forlat forlat forlaaaaat for att vi har varit sa daliga pa att skriva. Till vart forsvar kan vi saga att nar vi faktiskt hade tankt skriva sa funkade inte internet.
Nu ar vi i alla fall pa Koh Lanta. Tadaaa! Tack for alla bra tips, de ska vi kolla upp (nar vi orkar masa oss fran poolen). JA, vi har pool!! Det ar inte riktigt som havet, men det ar blatt, osandigt och duger fint for oss.
Vi lamnade Phi Phi med ett litet sting av sorg i vara hjartan. En thailandare raggade upp oss pa baten dit och visade en broschyr over vad som sag ut som ett lyxhotell. Vi tankte "inte en chans. Det dar har inte vi rad med". Men nar han namnde priset 700 baht (for AC och varmdusch och TV) sa blev vi idel oron. Han lovade aven gratis transport fran farjan till hotellet. Det hela lat lite for bra for att vara sant. Men ingenting ar for bra for att vara sant, i alla fall inte i Thailand. Vi hamnade pa en taxi tillsammans med (ja, vi lovar) NIO andra SVENSKAR som alla skulle till samma hotell. Det ligger pa Long Beach, fast lite avsides, sa stranden har ar inte sa fin. Vi har hort att den ska vara finare langre bort, och for att saga sanningen har vi inte ens orkat utforska an. Det ar sa himla skont att sola. Men vi ska, vi lovar.
Vart rum ar otroligt stort, och vi har varldens skonaste tacken. Vi har stallt AC:n pa jattekallt sa att vi kan kura ihop oss i vara stooora skooona tacken.
Vi har eventuellt tankt hyra motorcykel (frukta ej!) men vanstertrafiken blir en utmaning! Stamningen ar VALDIGT lugn har, alla som kommer hit sager att de ar pa rehab fran Phi Phi.
Forlat att vi ar sa ointressanta, men har hander ABSOLUT ingenting, vi bara ar pa hotellet hela dagarna. Ja, vi ar lata, men vi har faktiskt fortjanat det, sa mycket som vi har rest omkring.
Vi vet att ni borjar bli otaliga och kanske lite oroliga over var kommande forvandling. Vi kan inte skynda pa den, den maste fa gro inom oss. Se det som ett vartecken; nar den fula kokongen brister flyger den vackra, farggranna fjarilen ut pa sina starka vingar!
Puss pa er
Och grattis mamma Pia och Fiffi-Biff pa fodelsedagen!
Forlat forlat forlat forlaaaaat for att vi har varit sa daliga pa att skriva. Till vart forsvar kan vi saga att nar vi faktiskt hade tankt skriva sa funkade inte internet.
Nu ar vi i alla fall pa Koh Lanta. Tadaaa! Tack for alla bra tips, de ska vi kolla upp (nar vi orkar masa oss fran poolen). JA, vi har pool!! Det ar inte riktigt som havet, men det ar blatt, osandigt och duger fint for oss.
Vi lamnade Phi Phi med ett litet sting av sorg i vara hjartan. En thailandare raggade upp oss pa baten dit och visade en broschyr over vad som sag ut som ett lyxhotell. Vi tankte "inte en chans. Det dar har inte vi rad med". Men nar han namnde priset 700 baht (for AC och varmdusch och TV) sa blev vi idel oron. Han lovade aven gratis transport fran farjan till hotellet. Det hela lat lite for bra for att vara sant. Men ingenting ar for bra for att vara sant, i alla fall inte i Thailand. Vi hamnade pa en taxi tillsammans med (ja, vi lovar) NIO andra SVENSKAR som alla skulle till samma hotell. Det ligger pa Long Beach, fast lite avsides, sa stranden har ar inte sa fin. Vi har hort att den ska vara finare langre bort, och for att saga sanningen har vi inte ens orkat utforska an. Det ar sa himla skont att sola. Men vi ska, vi lovar.
Vart rum ar otroligt stort, och vi har varldens skonaste tacken. Vi har stallt AC:n pa jattekallt sa att vi kan kura ihop oss i vara stooora skooona tacken.
Vi har eventuellt tankt hyra motorcykel (frukta ej!) men vanstertrafiken blir en utmaning! Stamningen ar VALDIGT lugn har, alla som kommer hit sager att de ar pa rehab fran Phi Phi.
Forlat att vi ar sa ointressanta, men har hander ABSOLUT ingenting, vi bara ar pa hotellet hela dagarna. Ja, vi ar lata, men vi har faktiskt fortjanat det, sa mycket som vi har rest omkring.
Vi vet att ni borjar bli otaliga och kanske lite oroliga over var kommande forvandling. Vi kan inte skynda pa den, den maste fa gro inom oss. Se det som ett vartecken; nar den fula kokongen brister flyger den vackra, farggranna fjarilen ut pa sina starka vingar!
Puss pa er
Och grattis mamma Pia och Fiffi-Biff pa fodelsedagen!
Back to paradise!
Nu skiner solen och Koh Phi Phi ar aterigen det paradis som det utgav sig for att vara. Solen gor oss sloa, men inte idag. Da var vi minsann aktiva! Vi hyrde en kajak och gav oss ivag pa en paddlingtur som heter duga. Vi paddlade jattenara de maktiga klipporna och det var en haftig kansla att komma sa nara naturen. Forst akte vi till en avlagsen liten strand dar vi fran borjan var helt ensamma. Vattnet har var (om mojligt) annu finare an det vi hittills sett och vi hade aldrig kunnat dromma om att det skulle kunna vara sa vackert. Stranden pyntades an fina snackor och omgivningen var breathtaking med de stora klipporna som skjuter upp ur vattnet som vi vet inte vad. Har tillbringade vi formiddagen. Sedan blev vi hungriga, och paddlade da till Monkey Beach dar vi visste att det fanns mat eftersom vi besokte denna ocksa fortraffliga strand for ett par dagar sedan. Sanden pa Monkey Beach ar som mjol, den finaste sanden vi sett hittills. Man kan bygga jattestora sandslott eller baka RIKTIGA sandbullar som haller, for sanden blir som cement nar den packas. Men det ar inte bara frid och frojd pa Ap-stranden, just for att, som namnet antyder, den ar full av apor. Snikna jaklar som rotar i folks tillhorigheter pa jakt efter mat. Detta ar ett stort turistjippo, att mata och ta kort pa aporna och ibland ser man inte vad som ar turist och vad som ar apa. Rebecka var livradd (hon blev biten som ung och detta skapade hemska men i hennes vuxna liv) sa hon lag och gnydde bekymrat.
Det ar sadant party har varje kvall sa vi kunde inte med att bara sitta pa hotellrummet annu en kvall. Sa vi bestamde oss for att "ta det lite lugnt" och bara ta ett par ol pa nagon bar. Det blev inte riktigt som vi tankt oss. Men det var bra och kul anda. Vi traffade en trevlig irlandare och en trevlig tysk som vi konverserade med. Irlandaren Simon foljde med oss till Long Beach dagen darpa, dar vi lag och stekte hela dagen.
Dagarna flyter pa och livet leker. Vi vill inte riktigt lamna detta stallet men da resan borjar ga mot sitt slut (tycker vi) sa maste vi planera for nya aventyr. Koh Lanta verkar det luta mot som nasta destination. Har foljer lite bilder sa ni sjalva far se, aven om verkligheten overtraffar bilderna!
On our way to Monkey Beach
Pa sjalvaste stranden. Ar vi inte bedarande?
Elin med sin favorit (forbannade enligt Rebecka). Hon tjatar om sin majs heeeela tiden! Men hon ar sot anda...
Rebecka taggad som fasen och redo att paddla ivag. (Ber om ursakt for vinkeln men det gick inte att andra...)
Rebecka in action och en cool klippa.
Ooops, vart tog vattnet vagen??? Framme pa den fantastiska stranden Nui Bay (tror vi)
Det vita ni ser i berget ar koraller. Rester fran det som tsunamin spolade upp...
Den skona i det grona.
Vi sager bara: KOLLA VATTNET!!
Detta nya som vackts inom oss handlar om sa mycket mer an bara mode, mamma Lena. Det ar en livsstil. Det ar ett kall. Vi kan inte komma ifran det. Det innefattar inte nagra nalar eller black i huden, daremot tror vi att det kommer att synas pa utsidan. Detta ar nagot som vi vet att vi absolut inte kan avsta fran, sa aven om ni kanner att ni kanske borde, sa ber vi er att inte forsoka overtala oss att inte genomfora denna livsomvalvande forandring.
Vi tackar eder allra odmjukast och nu borjade det att regna! HAHAHAHA!
Hej hjopp i galljopp
FOR OVRIGT!! Vet ni vad "snorkla" heter pa stockholmska? Det visste inte vi heller men det fick vi TYVARR reda pa idag nar vi tjuvyssnade pa nagra 08:or pa stranden. "Ska du snorra?" Det ska inte vi!
Det ar sadant party har varje kvall sa vi kunde inte med att bara sitta pa hotellrummet annu en kvall. Sa vi bestamde oss for att "ta det lite lugnt" och bara ta ett par ol pa nagon bar. Det blev inte riktigt som vi tankt oss. Men det var bra och kul anda. Vi traffade en trevlig irlandare och en trevlig tysk som vi konverserade med. Irlandaren Simon foljde med oss till Long Beach dagen darpa, dar vi lag och stekte hela dagen.
Dagarna flyter pa och livet leker. Vi vill inte riktigt lamna detta stallet men da resan borjar ga mot sitt slut (tycker vi) sa maste vi planera for nya aventyr. Koh Lanta verkar det luta mot som nasta destination. Har foljer lite bilder sa ni sjalva far se, aven om verkligheten overtraffar bilderna!
On our way to Monkey Beach
Pa sjalvaste stranden. Ar vi inte bedarande?
Elin med sin favorit (forbannade enligt Rebecka). Hon tjatar om sin majs heeeela tiden! Men hon ar sot anda...
Rebecka taggad som fasen och redo att paddla ivag. (Ber om ursakt for vinkeln men det gick inte att andra...)
Rebecka in action och en cool klippa.
Ooops, vart tog vattnet vagen??? Framme pa den fantastiska stranden Nui Bay (tror vi)
Det vita ni ser i berget ar koraller. Rester fran det som tsunamin spolade upp...
Den skona i det grona.
Vi sager bara: KOLLA VATTNET!!
Detta nya som vackts inom oss handlar om sa mycket mer an bara mode, mamma Lena. Det ar en livsstil. Det ar ett kall. Vi kan inte komma ifran det. Det innefattar inte nagra nalar eller black i huden, daremot tror vi att det kommer att synas pa utsidan. Detta ar nagot som vi vet att vi absolut inte kan avsta fran, sa aven om ni kanner att ni kanske borde, sa ber vi er att inte forsoka overtala oss att inte genomfora denna livsomvalvande forandring.
Vi tackar eder allra odmjukast och nu borjade det att regna! HAHAHAHA!
Hej hjopp i galljopp
FOR OVRIGT!! Vet ni vad "snorkla" heter pa stockholmska? Det visste inte vi heller men det fick vi TYVARR reda pa idag nar vi tjuvyssnade pa nagra 08:or pa stranden. "Ska du snorra?" Det ska inte vi!
Bilder fran Phi Phi
Bilder fran Koh Chang kommer senare...
Forsta anblicken av Koh Phi Phi
Long-tail boat!
Utsikten fran Long Beach. Det ar Koh Phi Phi Leh ni ser (dar de spelade in filmen The Beach)
Rebecka i det stora bla
En "Craps" med nutella, tack!
Fran vanster: My, Sophie och Maria
Skal!
Hela ganget. Australienare och svenskar i en harlig mix!
Rebecka pa forsta utsiktsplatsen
King of the world!
Utsikten!
Vackert!
Det var allt for ikvall. Nu stanger de. Hej da!
Raindrops keep falling on our heads
Hej hej!
Idag fick vi oss en otrevlig overraskning. Vi hade stigit upp tidigt som attans, smort in oss med solkram och var redo for en heldag pa stranden. Vi hade tankt att ta en long-tail boat ut till nagon av oarna runt omkring och var taggade pa att sola jarnet! Men tji fick vi. Nar vi oppnade dorren stod regnet som spon i backen. Det bidde ingen strand :( Istallet fick vi roa oss med att (hehe) shoppa, lasa bocker och ta en trip till utsiktsplatsen. Det sistnamnda var en riktigt harlig upplevelse. Forst fick vi ga i trappor som aldrig tycktes ta slut, sedan var det mer klattring for att tillslut komma upp till toppen av ett berg dar den fantastiska utsiken over Ton Sai Village bredde ut sig under oss. Det kom ett "filmteam" (tva brudar med en bit av en pappkartong plus en man med kamera) som spelade in nagon mystisk osteuropeisk aldre man med kulmage som stod och gjorde mycket suspekta rorelser med hander och fotter. Vi misstankte att det handlade om nagon slags instruktionsvideo for qi-gong eller nagon annan yoga/kampsportsinspirerad grej. Det hela var mycket underhallande. Att se en vuxen man sta pa en klippa och simma hundsim i luften. Vi (och alla andra som skadade spektaklet) hade lite svart att halla oss for skratt.
Annars har det inte hant sa mycket idag. Vi har kakat som vanligt och betraktat manniskor som kommer och gar. I tisdags daremot var det lite vildare. Vi motte upp med Rebeckas kusin Sophie och hennes kompisar. De hade alla gatt en bartenderutbildning i Patong och nu var de pa Phi Phi for lite semester. Vi bestallde in gigantiskt stora ror med ol (vi var fem som delade sa det var inte sa farligt som det later) och hade det allmant skitkul! Kvallen avslutades med fest pa stranden. Himla trevligt och civiliserat! Vi sparar er onodiga detaljer...
I tisdags pa formiddagen akte vi till Long Beach. Den ligger pa on men man maste ta en long-tail boat dit. Det var det latt vart! Helt fantastisk utsikt och vattnet var utan tvekan det finaste vi sett hittills. Bilder kommer men detta it-cafet stanger snart sa vi far skynda oss lite.
Den konstiga kanslan som vi namnde i forra inlagget vaxer sig allt starkare. Vart vi an gar blir vi inspirerade men annu kanner vi oss inte redo for en total utblomning. Vi ar lite oroliga for vi vet inte var detta kommer att sluta. Vi hoppas pa er villkorslosa karlek och att ni har ett oppet sinne. Vi lever i en utseendefixerad varld och vi orkar inte langre ge efter for samhallets normer. Misstrosta icke, vi mar bra men har annu inte hittat den ratta formen for var existens.
Tills nasta gang
Puss och Kraam
Idag fick vi oss en otrevlig overraskning. Vi hade stigit upp tidigt som attans, smort in oss med solkram och var redo for en heldag pa stranden. Vi hade tankt att ta en long-tail boat ut till nagon av oarna runt omkring och var taggade pa att sola jarnet! Men tji fick vi. Nar vi oppnade dorren stod regnet som spon i backen. Det bidde ingen strand :( Istallet fick vi roa oss med att (hehe) shoppa, lasa bocker och ta en trip till utsiktsplatsen. Det sistnamnda var en riktigt harlig upplevelse. Forst fick vi ga i trappor som aldrig tycktes ta slut, sedan var det mer klattring for att tillslut komma upp till toppen av ett berg dar den fantastiska utsiken over Ton Sai Village bredde ut sig under oss. Det kom ett "filmteam" (tva brudar med en bit av en pappkartong plus en man med kamera) som spelade in nagon mystisk osteuropeisk aldre man med kulmage som stod och gjorde mycket suspekta rorelser med hander och fotter. Vi misstankte att det handlade om nagon slags instruktionsvideo for qi-gong eller nagon annan yoga/kampsportsinspirerad grej. Det hela var mycket underhallande. Att se en vuxen man sta pa en klippa och simma hundsim i luften. Vi (och alla andra som skadade spektaklet) hade lite svart att halla oss for skratt.
Annars har det inte hant sa mycket idag. Vi har kakat som vanligt och betraktat manniskor som kommer och gar. I tisdags daremot var det lite vildare. Vi motte upp med Rebeckas kusin Sophie och hennes kompisar. De hade alla gatt en bartenderutbildning i Patong och nu var de pa Phi Phi for lite semester. Vi bestallde in gigantiskt stora ror med ol (vi var fem som delade sa det var inte sa farligt som det later) och hade det allmant skitkul! Kvallen avslutades med fest pa stranden. Himla trevligt och civiliserat! Vi sparar er onodiga detaljer...
I tisdags pa formiddagen akte vi till Long Beach. Den ligger pa on men man maste ta en long-tail boat dit. Det var det latt vart! Helt fantastisk utsikt och vattnet var utan tvekan det finaste vi sett hittills. Bilder kommer men detta it-cafet stanger snart sa vi far skynda oss lite.
Den konstiga kanslan som vi namnde i forra inlagget vaxer sig allt starkare. Vart vi an gar blir vi inspirerade men annu kanner vi oss inte redo for en total utblomning. Vi ar lite oroliga for vi vet inte var detta kommer att sluta. Vi hoppas pa er villkorslosa karlek och att ni har ett oppet sinne. Vi lever i en utseendefixerad varld och vi orkar inte langre ge efter for samhallets normer. Misstrosta icke, vi mar bra men har annu inte hittat den ratta formen for var existens.
Tills nasta gang
Puss och Kraam
Har kommer PhiPhi-island, tjolahopp tjolahej tjolahoppsansaaaa!
Tjo faderittan fran PARADISET!
Var lilla vistelse pa Koh Chang led mot sitt slut, vilket vi inte var overdrivet ledsna over. Sjalvklart sken solen bara for att javlas den dagen vi skulle aka darifran. Taxi, bat och buss med nagra timmars vantan (saklart) och sedan var vi i Bangkok!! Vi borjar kanna att vi verkligen ovar upp vart talamod. Vi tvingas vanta pa allting hela tiden, sa nu bryr vi oss knappt langre.
Nar vi kom fram till Bangkok var det kaos. Klockan var ca. 18:00 och vi blev avslappta pa Khao San Road, backpackerns mecka. Det var folk och ljud och farger och saker overallt. Vi var numera vana vid det stillsamma o-livet och fick en smarre chock nar vi kom fram till denna storstad dar skyskraporna reste sig mot himlen. HJALP!
Det var mycket svarare att hitta billigt och bra boende har i jamforelse med till exempel Saigon och Phnom Penh. Forst hittade vi ett mardromsboende. Okej, vi ar inte krasna, men det finns granser!!! Sedan hittade vi nagot mycket fint och darmed mycket dyrt. Slutligen fick vi noja oss med ett okej rum (lite lortigt i hornen, men men) for 40 kr/person.
Det gick inga bussar som vi hade tankt till Koh Phi Phi. Vi ville namligen aka foljande morgon, men det gick bara nattbussar. Skit, tankte vi, eftersom vi hade betalat boende pa Phi Phi fran den tredje januari och nu skulle vi komma fram den fjarde. Men som tur var hade vi faktiskt fatt en gratisnatt tack vare nagot specialerbjudande, sa det gick pa ett ut.
I och med att vi var tvungna att ta en nattbuss fick vi en hel dag i Bangkok. Den spenderades i det gigantiska varuhuset MBK. Ah, det var som ett himmelrike! Vi forsokte att spara oss tills nasta gang vi kommer dit (i februari, innan vi aker hem), men det kliade sa i fingrarna att vi bara var tvungna att spendera lite baht.
Aldrig mera nattbuss!!!!!!!!!! ALDRIG MEEEEEEERRRRRRR! Langa vantetider, de vackte oss mitt i natten med hog musik i hogtalarna. De forvantade sig att vi var sugna pa frukost klockan fem pa morgonen da vi fick 1,5 timmes paus in the middle of nowhere. Bussresan tog cirka 14 timmar (all vantetid ej inraknad). Darefter var vi tvungna att ta en bat ut till Phi Phi, men det var snarare en angenam upplevelse. Vilken natur!! Helt otroligt! Och nar vi kom fram blev vi inte mindre imponerade. Det har ar verkligen paradiset pa jorden! Blandande rena langa sandstrander, kritvita klippor som skjuter rakt upp i luften, skogsbekladda bergssluttningar och ett kristallklart ljusblatt vatten som omger on. Makalost! Turister finns det gott om det ocksa, framforallt svenskar. Var man an gar hor man svenska, och vi far passa oss nu for att snacka skit om folk. :-S
Guesthouset Harmony House ar helt okej. Vi har hort att sakerheten ska vara lite sisadar, men vi haller hart i vara grejer och har garderat oss med gaffatejp.
Har finns, ve och fasa, superbra shopping. Klanningar, klanningar, klanningar!! Inte bara de vanliga turistkladerna, utan aven riktiga butiker med fina och lite mer originella klader. Lite laskigt, med tanke pa utrymmet i vaskan som bara krymper och krymper. Vi funderar pa att kopa varsin stor ryggsack som funkar att ha som handbagage pa vagen hem, och lasta dem fulla tills de vager 8 kg (vikten som ar tillaten som handbagage pa flygplan).
Imorgon ska vi bara bada och sola omgivna av paradisisk utsikt. Mmmmmm!
Vi maste varna er om att nagonting ar pa vag att handa. Vi vet inte riktigt vad, men vi kanner en forvandling inom oss, en forvandling som vi snart inte langre kan forneka. Mer kan vi tyvarr inte avsloja i nulaget, men allt kommer att komma upp till ytan nar tiden ar inne.
Vi tackar for oss och hoppas att ni har det fint som snus, eller nagot fint prydnadsforemal.
Puss pa er vara sma gullegryn!
Var lilla vistelse pa Koh Chang led mot sitt slut, vilket vi inte var overdrivet ledsna over. Sjalvklart sken solen bara for att javlas den dagen vi skulle aka darifran. Taxi, bat och buss med nagra timmars vantan (saklart) och sedan var vi i Bangkok!! Vi borjar kanna att vi verkligen ovar upp vart talamod. Vi tvingas vanta pa allting hela tiden, sa nu bryr vi oss knappt langre.
Nar vi kom fram till Bangkok var det kaos. Klockan var ca. 18:00 och vi blev avslappta pa Khao San Road, backpackerns mecka. Det var folk och ljud och farger och saker overallt. Vi var numera vana vid det stillsamma o-livet och fick en smarre chock nar vi kom fram till denna storstad dar skyskraporna reste sig mot himlen. HJALP!
Det var mycket svarare att hitta billigt och bra boende har i jamforelse med till exempel Saigon och Phnom Penh. Forst hittade vi ett mardromsboende. Okej, vi ar inte krasna, men det finns granser!!! Sedan hittade vi nagot mycket fint och darmed mycket dyrt. Slutligen fick vi noja oss med ett okej rum (lite lortigt i hornen, men men) for 40 kr/person.
Det gick inga bussar som vi hade tankt till Koh Phi Phi. Vi ville namligen aka foljande morgon, men det gick bara nattbussar. Skit, tankte vi, eftersom vi hade betalat boende pa Phi Phi fran den tredje januari och nu skulle vi komma fram den fjarde. Men som tur var hade vi faktiskt fatt en gratisnatt tack vare nagot specialerbjudande, sa det gick pa ett ut.
I och med att vi var tvungna att ta en nattbuss fick vi en hel dag i Bangkok. Den spenderades i det gigantiska varuhuset MBK. Ah, det var som ett himmelrike! Vi forsokte att spara oss tills nasta gang vi kommer dit (i februari, innan vi aker hem), men det kliade sa i fingrarna att vi bara var tvungna att spendera lite baht.
Aldrig mera nattbuss!!!!!!!!!! ALDRIG MEEEEEEERRRRRRR! Langa vantetider, de vackte oss mitt i natten med hog musik i hogtalarna. De forvantade sig att vi var sugna pa frukost klockan fem pa morgonen da vi fick 1,5 timmes paus in the middle of nowhere. Bussresan tog cirka 14 timmar (all vantetid ej inraknad). Darefter var vi tvungna att ta en bat ut till Phi Phi, men det var snarare en angenam upplevelse. Vilken natur!! Helt otroligt! Och nar vi kom fram blev vi inte mindre imponerade. Det har ar verkligen paradiset pa jorden! Blandande rena langa sandstrander, kritvita klippor som skjuter rakt upp i luften, skogsbekladda bergssluttningar och ett kristallklart ljusblatt vatten som omger on. Makalost! Turister finns det gott om det ocksa, framforallt svenskar. Var man an gar hor man svenska, och vi far passa oss nu for att snacka skit om folk. :-S
Guesthouset Harmony House ar helt okej. Vi har hort att sakerheten ska vara lite sisadar, men vi haller hart i vara grejer och har garderat oss med gaffatejp.
Har finns, ve och fasa, superbra shopping. Klanningar, klanningar, klanningar!! Inte bara de vanliga turistkladerna, utan aven riktiga butiker med fina och lite mer originella klader. Lite laskigt, med tanke pa utrymmet i vaskan som bara krymper och krymper. Vi funderar pa att kopa varsin stor ryggsack som funkar att ha som handbagage pa vagen hem, och lasta dem fulla tills de vager 8 kg (vikten som ar tillaten som handbagage pa flygplan).
Imorgon ska vi bara bada och sola omgivna av paradisisk utsikt. Mmmmmm!
Vi maste varna er om att nagonting ar pa vag att handa. Vi vet inte riktigt vad, men vi kanner en forvandling inom oss, en forvandling som vi snart inte langre kan forneka. Mer kan vi tyvarr inte avsloja i nulaget, men allt kommer att komma upp till ytan nar tiden ar inne.
Vi tackar for oss och hoppas att ni har det fint som snus, eller nagot fint prydnadsforemal.
Puss pa er vara sma gullegryn!
Nytt ar, nya aventyr!
Hej hopp fadderallanlaaaaa!
OCH GOTT NYTT AR 2010!!! Nytt decennium, till och med. :D
Elin lyckades bli frisk och Rebecka lyckades att inte bli smittad av hennes hemska baciller. Och vadret lyckades pa nyarsafton att vara torrt. Dock ej jattesoligt. Men vi gick till stranden anda och lag och lyssnade till soundchecket som gjordes infor kvallen da det skulle vara stort nyarsfirande pa stranden. Det var dunka-dunka sa att huvudet holl pa att hoppa ur led.
Kvallen den 30e december kakade vi middag pa en restaurang som var valdigt fint utsmyckad med diverse fallossymboler overallt. Vi markte det inte forst, men nar vi hojde blicken skadade vi en mycket vacker lampa prydd av dinglande penisar i alla mojliga storlekar. Valdigt kul tyckte vi och tog massor av kort. Det visade sig senare under kvallen att Rebeckas ryggstod rentutav var en GIGANTISK penis. Lite jobbigt. Inte ett stalle att ga pa forsta dejten pa. Om inte din dejt ar valdigt fortjust i penisar (och awkward moments), vill saga. Pa denna restaurang satt det tva amerikaner och spelade banjo och mandolin i sann bluegrass-anda. Himla skona lirare som vi fick nojet att lara kanna over nagra ol. Dessutom ett intressant australiensiskt par, som kunde driva oss till vansinne med sina IQ-befriade asikter. Amerikanerna Peter och Adams var daremot valdigt trevliga och hade minst sagt en intressant bakgrund. De hade vuxit upp i bibelbaltet i Arkansas och deras familjer var strikta katoliker. Sjalva hade de brutit sig ur detta med hjalp av droger och litteratur. De var i alla fall roliga typer (bada hade helskagg, bara for att ni ska inse lite av deras karaktar).
Pa nyarsaftons kvall hade vi gjort oss i ordning och gick for att ata middag och lyssna pa Peter och Adams som skulle spela pa en annan restaurang. Vi hamnade pa nagot satt med ett gang svenskar/schweizare (vi hade traffat nagra av svenskarna innan) som vi at middag med. Darefter joinade vi amerikanerna och det australiensiska paret och drog ner pa stranden dar det var fetroj. Eldshowerna var i full gang nar vi kom dit och det var inga problem att hitta nagot att slacka torsten med tack vare de provisoriska barerna som hade satts upp pa sanden. Vi hade good times helt enkelt och innan vi visste ordet av var klockan 23:56 och vi intog vara platser framfor den stora skylten de skulle tanda eld pa med texten "Happy New Year 2010". Alla raknade ner och sjong Auld Lang Syne. Rebecka fick turen att fa slappa ivag en thailandsk eld-lykta. Som en miniluftballong, typ. Darefter blev det DANS! Elin tog sig ett nattdopp och sedan gick vi och at mycket sen kvallsmat/mycket tidig frukost pa Ting-Tong som betyder "freak". All in all var det en mycket lyckad kvall.
Dagen idag har vi spenderat framfor var kara filmkanal. Vi har konverserat sa smatt med vara bekantskaper fran kvallen innan (daribland trollhattebor, tro't eller ej, som vi dessutom kande lite sedan innan. It's a small world). Nu ska vi packa, for imorgon drar vi till Bangkok for att darefter ta oss vidare till Koh Phi Phi i overmorgon.
Hoppas att ni alla hade en jattebra nyarsafton, tack for alla nyarshalsningar!
KRRRRRAAAAAAAAAAM!
P.S. Nyarsloften har vi avlagt. Rebecka har det gamla vanliga, hon ska sluta ata sina naglar som vore de plockgodis. Elin ska daremot sluta klamma pa diverse ojamnheter i sin hud. I give it a week.
OCH GOTT NYTT AR 2010!!! Nytt decennium, till och med. :D
Elin lyckades bli frisk och Rebecka lyckades att inte bli smittad av hennes hemska baciller. Och vadret lyckades pa nyarsafton att vara torrt. Dock ej jattesoligt. Men vi gick till stranden anda och lag och lyssnade till soundchecket som gjordes infor kvallen da det skulle vara stort nyarsfirande pa stranden. Det var dunka-dunka sa att huvudet holl pa att hoppa ur led.
Kvallen den 30e december kakade vi middag pa en restaurang som var valdigt fint utsmyckad med diverse fallossymboler overallt. Vi markte det inte forst, men nar vi hojde blicken skadade vi en mycket vacker lampa prydd av dinglande penisar i alla mojliga storlekar. Valdigt kul tyckte vi och tog massor av kort. Det visade sig senare under kvallen att Rebeckas ryggstod rentutav var en GIGANTISK penis. Lite jobbigt. Inte ett stalle att ga pa forsta dejten pa. Om inte din dejt ar valdigt fortjust i penisar (och awkward moments), vill saga. Pa denna restaurang satt det tva amerikaner och spelade banjo och mandolin i sann bluegrass-anda. Himla skona lirare som vi fick nojet att lara kanna over nagra ol. Dessutom ett intressant australiensiskt par, som kunde driva oss till vansinne med sina IQ-befriade asikter. Amerikanerna Peter och Adams var daremot valdigt trevliga och hade minst sagt en intressant bakgrund. De hade vuxit upp i bibelbaltet i Arkansas och deras familjer var strikta katoliker. Sjalva hade de brutit sig ur detta med hjalp av droger och litteratur. De var i alla fall roliga typer (bada hade helskagg, bara for att ni ska inse lite av deras karaktar).
Pa nyarsaftons kvall hade vi gjort oss i ordning och gick for att ata middag och lyssna pa Peter och Adams som skulle spela pa en annan restaurang. Vi hamnade pa nagot satt med ett gang svenskar/schweizare (vi hade traffat nagra av svenskarna innan) som vi at middag med. Darefter joinade vi amerikanerna och det australiensiska paret och drog ner pa stranden dar det var fetroj. Eldshowerna var i full gang nar vi kom dit och det var inga problem att hitta nagot att slacka torsten med tack vare de provisoriska barerna som hade satts upp pa sanden. Vi hade good times helt enkelt och innan vi visste ordet av var klockan 23:56 och vi intog vara platser framfor den stora skylten de skulle tanda eld pa med texten "Happy New Year 2010". Alla raknade ner och sjong Auld Lang Syne. Rebecka fick turen att fa slappa ivag en thailandsk eld-lykta. Som en miniluftballong, typ. Darefter blev det DANS! Elin tog sig ett nattdopp och sedan gick vi och at mycket sen kvallsmat/mycket tidig frukost pa Ting-Tong som betyder "freak". All in all var det en mycket lyckad kvall.
Dagen idag har vi spenderat framfor var kara filmkanal. Vi har konverserat sa smatt med vara bekantskaper fran kvallen innan (daribland trollhattebor, tro't eller ej, som vi dessutom kande lite sedan innan. It's a small world). Nu ska vi packa, for imorgon drar vi till Bangkok for att darefter ta oss vidare till Koh Phi Phi i overmorgon.
Hoppas att ni alla hade en jattebra nyarsafton, tack for alla nyarshalsningar!
KRRRRRAAAAAAAAAAM!
P.S. Nyarsloften har vi avlagt. Rebecka har det gamla vanliga, hon ska sluta ata sina naglar som vore de plockgodis. Elin ska daremot sluta klamma pa diverse ojamnheter i sin hud. I give it a week.
Klar forbattring!
Hej hej pa er!
Koh Chang ar... hm... intressant. Vi har haft det lite tufft pa senaste tiden. Vi kom hit och domde snabbt ut stallet som dott och trakigt. Ingen strand i sikte och ett falskt marknadsfort boende. Tillslut hittade vi till stranden, och den var valdigt fin. Och sa hittade vi partyt, eller ska vi saga partyna, och de var valdigt bra. Sa vi fick ta tillbaka det vi sagt och erkanna att Koh Chang faktiskt var ett partystalle med fin strand. MEN. Det borjade regna. Och regna. Och regna. Inte bara ute, utan aven i var bungalow. Den huvudsakliga regnmassan kom i garderoben, pa Rebeckas prydligt vikta kladhogar. Det var val inte sa farligt tankte vi. Man far det man betalar for och vi kan torka grejorna i solen. Men det kom ingen sol. Det har fortfarande inte kommit nagon sol. Det sporegnar hela natterna (och da menar vi verkligen SPOregnar!) och det haller i sig fram till formiddagen. Pa eftermiddagen spricker det upp litegrann men det ar fortfarande mulet och inget strandvader (eller torka-klader-vader for den delen). Sahar har det hallit pa i cirka tre dagar nu. Suck! Vi vaknade mitt i natten och fick stanga av flakten, da bada tva fros och var genomfuktiga. Sa ska det inte vara i Thailand har vi hort!
Sa det var den forsta katastrofen. Den andra var att Elin drabbades av nagon mystisk (?) magsjuka. Vi behover inte ga in pa nagra detaljer men vi kan saga att det blev en del toalettbesok under natten och somnen forstordes av febern. Sa vi fick snallt stanna i var kalla, fuktiga bungalow da sjuklingen var pa tok for dalig for att flyttas. Dock orkade vi pallra oss ner till den lilla biografen de hade pa Magic Garden for att se kvallsfilmen. Mysigt!
Dock var det inte sa mysigt att Magic Garden hade tisdagsparty. Tydligen sa turas klubbarna har om att ha sina partyn pa olika veckodagar (eller natter) och igar var det Magic Gardens tur. Detta innebar att ungefar hela on festade tio meter ovanfor vara huvuden. Daliga remixer av bra latar och nagon slags trumshow som hotade att doda vara hjarnceller och spranga vara trumhinnor. Mindre kul. Men vi far val skylla oss sjalva eftersom vi valde stalle efter partyaccess...
Vi vaknade imorse och fick en smarre chock. Hade vi drabbats av en tsunami, somnade vi ovetandes ute i regnskogen eller var vi helt enkelt ute till havs? ALLT var PISSEBLOTT!!! Det flot omkring grejer pa golvet och vart badrum var som en sjalvfungerande dusch. Men da sa vi BASTA! Nu racker det. Vi flyttar! Vi packade vara vaskor fort som f*n och gav oss ut for att leta nytt boende. Typ allt var fullt. Denna gangen vagrade vi bungalow, vi ville ha ett bastant rum med hela vaggar och tak (och garna tv :]) Tillslut besannades vara drommar. Vi hade sant flyt att vi fick det sista rummet pa ett jattefint guesthouse, som dessutom var halften sa dyrt som Magic Garden. Tv, ja. Typ 40 kanaler. Swimming pool star det och gratis frukost. Varsin sang i ett stort rum. SCORE! Sa nu ar vi lite gladare och borjar tycka om detta stallet mer och mer. Idag sag vi en jattefin film om tva skridskoakare som blev kara i slutet. Vi tror att vi ar lite karlekskranka for bada tva brast ut i grat da slutscenen spelades och de alskande omfamnade varandra. Snyft. Till raga pa allt sa hette objektet for var atra (den manliga huvudrollen) Zac. Kan det vara en slump? Vi tror att det ar odet!
Vi ar fortfarande lite bittra though pa det daliga vadret eftersom det forstorde vara planer pa trekking och snorkelutflykt. Forhoppningsvis kommer det bli fler tillfallen, men regnskogen har ar sa fin och det hade varit roligt att fa se den lite narmare. Nu har vi iallafall bokat (och fatt) boende pa Koh Phi Phi. Tjoho! Dit drar vi den 2a januari och stannar hela elva natter. Nu vill vi bara ta det lugnt och bli bruna!
Pa nyar, alltsa imorgon, blire beachparty! Det verkar som att hela on ska dit. Det hoppas vi att den ska. Tyvarr har alla de kompisar som vi fick pa senaste utekvallen dragit vidare till Koh Phangan over nyar, men vi ska nog kunna ragga upp nya. Senaste utekvallen by the way tal att namnas att vi smakade var(a) forsta bucket(s). For de noobies som inte vet vad en bucket ar sa ar det helt enkelt en hink med alkoholbaserad dryck. (Pappa Pelle, du hade gillat den gin & tonicen!) Det ar valdigt praktiskt for den som inte orkar sta och hanga i baren. Man koper helt enkelt sin hink och sen ar man kord. Nejda men sedan har man sitt pa det torra sa att saga.
Vi hoppas naivt pa sol imorgon. Vi far val kolla en vaderleksrapport pa en av de 40 kanalerna vi har :)
Hoppas att ni har sovit gott och att er dag blir den basta i era liv!
Hej da!
Koh Chang ar... hm... intressant. Vi har haft det lite tufft pa senaste tiden. Vi kom hit och domde snabbt ut stallet som dott och trakigt. Ingen strand i sikte och ett falskt marknadsfort boende. Tillslut hittade vi till stranden, och den var valdigt fin. Och sa hittade vi partyt, eller ska vi saga partyna, och de var valdigt bra. Sa vi fick ta tillbaka det vi sagt och erkanna att Koh Chang faktiskt var ett partystalle med fin strand. MEN. Det borjade regna. Och regna. Och regna. Inte bara ute, utan aven i var bungalow. Den huvudsakliga regnmassan kom i garderoben, pa Rebeckas prydligt vikta kladhogar. Det var val inte sa farligt tankte vi. Man far det man betalar for och vi kan torka grejorna i solen. Men det kom ingen sol. Det har fortfarande inte kommit nagon sol. Det sporegnar hela natterna (och da menar vi verkligen SPOregnar!) och det haller i sig fram till formiddagen. Pa eftermiddagen spricker det upp litegrann men det ar fortfarande mulet och inget strandvader (eller torka-klader-vader for den delen). Sahar har det hallit pa i cirka tre dagar nu. Suck! Vi vaknade mitt i natten och fick stanga av flakten, da bada tva fros och var genomfuktiga. Sa ska det inte vara i Thailand har vi hort!
Sa det var den forsta katastrofen. Den andra var att Elin drabbades av nagon mystisk (?) magsjuka. Vi behover inte ga in pa nagra detaljer men vi kan saga att det blev en del toalettbesok under natten och somnen forstordes av febern. Sa vi fick snallt stanna i var kalla, fuktiga bungalow da sjuklingen var pa tok for dalig for att flyttas. Dock orkade vi pallra oss ner till den lilla biografen de hade pa Magic Garden for att se kvallsfilmen. Mysigt!
Dock var det inte sa mysigt att Magic Garden hade tisdagsparty. Tydligen sa turas klubbarna har om att ha sina partyn pa olika veckodagar (eller natter) och igar var det Magic Gardens tur. Detta innebar att ungefar hela on festade tio meter ovanfor vara huvuden. Daliga remixer av bra latar och nagon slags trumshow som hotade att doda vara hjarnceller och spranga vara trumhinnor. Mindre kul. Men vi far val skylla oss sjalva eftersom vi valde stalle efter partyaccess...
Vi vaknade imorse och fick en smarre chock. Hade vi drabbats av en tsunami, somnade vi ovetandes ute i regnskogen eller var vi helt enkelt ute till havs? ALLT var PISSEBLOTT!!! Det flot omkring grejer pa golvet och vart badrum var som en sjalvfungerande dusch. Men da sa vi BASTA! Nu racker det. Vi flyttar! Vi packade vara vaskor fort som f*n och gav oss ut for att leta nytt boende. Typ allt var fullt. Denna gangen vagrade vi bungalow, vi ville ha ett bastant rum med hela vaggar och tak (och garna tv :]) Tillslut besannades vara drommar. Vi hade sant flyt att vi fick det sista rummet pa ett jattefint guesthouse, som dessutom var halften sa dyrt som Magic Garden. Tv, ja. Typ 40 kanaler. Swimming pool star det och gratis frukost. Varsin sang i ett stort rum. SCORE! Sa nu ar vi lite gladare och borjar tycka om detta stallet mer och mer. Idag sag vi en jattefin film om tva skridskoakare som blev kara i slutet. Vi tror att vi ar lite karlekskranka for bada tva brast ut i grat da slutscenen spelades och de alskande omfamnade varandra. Snyft. Till raga pa allt sa hette objektet for var atra (den manliga huvudrollen) Zac. Kan det vara en slump? Vi tror att det ar odet!
Vi ar fortfarande lite bittra though pa det daliga vadret eftersom det forstorde vara planer pa trekking och snorkelutflykt. Forhoppningsvis kommer det bli fler tillfallen, men regnskogen har ar sa fin och det hade varit roligt att fa se den lite narmare. Nu har vi iallafall bokat (och fatt) boende pa Koh Phi Phi. Tjoho! Dit drar vi den 2a januari och stannar hela elva natter. Nu vill vi bara ta det lugnt och bli bruna!
Pa nyar, alltsa imorgon, blire beachparty! Det verkar som att hela on ska dit. Det hoppas vi att den ska. Tyvarr har alla de kompisar som vi fick pa senaste utekvallen dragit vidare till Koh Phangan over nyar, men vi ska nog kunna ragga upp nya. Senaste utekvallen by the way tal att namnas att vi smakade var(a) forsta bucket(s). For de noobies som inte vet vad en bucket ar sa ar det helt enkelt en hink med alkoholbaserad dryck. (Pappa Pelle, du hade gillat den gin & tonicen!) Det ar valdigt praktiskt for den som inte orkar sta och hanga i baren. Man koper helt enkelt sin hink och sen ar man kord. Nejda men sedan har man sitt pa det torra sa att saga.
Vi hoppas naivt pa sol imorgon. Vi far val kolla en vaderleksrapport pa en av de 40 kanalerna vi har :)
Hoppas att ni har sovit gott och att er dag blir den basta i era liv!
Hej da!
...---... (SOS)
Hoho fran odelandet!
Nej da inte riktigt men Lonely beach var inte sa livat som vi trodde. Iaf inte igar kvall klockan nio. Men vi ar glada att vi kom hit helskinnade. For det tvivlade vi pa under sjalva resan! Herregud vilken mardrom! Vi lamnade Sihanoukville klockan halv atta pa morgonen. Vi var overlyckliga for bussen skulle egentligen akt klockan atta men den har gangen var den i tid, till och med for mycket i tid! Tur att vi ar tidspessimister sa att vi var tidiga. Bussen var jatteful och obekvam. Sjalvklart fick vi aka i cirka en kvart och sedan var det dags att byta buss. Till en lika ful. Och obekvam. Vi ar vid detta laget vana vid bussbyten (man maste alltid byta bussar) och vi har lart oss att halla stenkoll pa vara vaskor sa att de sakert hamnar pa ratt buss. (For det ar ingenting man kan ta for givet!) Resan till gransen tog fyra timmar, med stopp pa vagen saklart. Det ar inte sa att nagon fran bussbolaget talar om varfor man stannar och hur lange man ska vara dar. Det ska man antingen redan veta sjalv eller ta reda pa. Som tur var var hela bussen full med vasterlanningar, sa alla var lika forvirrade. Val framme vid gransen sag vi hur vara vaskor lastades upp pa en karra och kordes ivag. Vi sprang efter. Nagra herrar vinkade in oss till en pass/visumkontroll (medan vaskorna fortsatte at ett annat hall). Det fanns inte sa mycket att gora. Vaskorna forsvann over gransen och vi fick snallt sta kvar pa andra sidan i gassande sol utan en aning om nagonting.
Vi hade iallafall anat att vi skulle byta buss efter gransen. Det hade inte alla. Ett danskt par som stod bakom oss i kon hade lamnat sitt handbagage i bussen med kamera och allt. Bussen syntes nu inte langre till. Aj aj aj. LAAAAAANG vantan men tillslut kom vi over gransen. Till var lattnad lag vara vaskor i en (inte sa) prydlig hog och vantade pa oss. Killen som hade "varit sa snall och burit dit dem" ville sjalvklart ha lite dricks for modan. Vi sa att vi hade garna burit vara vaskor sjalva om vi bara hade fatt ett val. Dessutom hade vi varken baht, riel eller dollar sa det var lite svart. Inte ens nar Elin tog upp sin planbok och visade de tomma gapande facken var han nojd.
Tillslut blev vi visade till en minibuss som skulle till Koh Chang. Problemet var bara att denna buss redan var overfull med manniskor och bagage. Sa de sa till oss att ga at sidan och vanta i tjugo minuter pa nasta buss. Vi joinade nagra andra som ocksa skulle till Koh Chang (daribland det danska paret som for ovrigt lyckats fa tillbaka sitt handbagage!) och vantade talmodogt i ca en och en halv timme, kanske mer till och med. Nar man star i glodhet sol utan socker i kroppen (eller mat) tappar man snart uppfattning om tid. En annan sak man tappar ar humoret. En fransk tjej och hennes pojkvan plus en finsk man borjade upprort att hetsa den lilla gruppen som skulle till Koh Chang att gora uppror. De trodde att detta var en "scambus" som medvetet lat oss vanta sa att vi skulle bli tvungna att sova en natt i Trat pa ett av deras guesthouse. Sa UPP TILL KAMP! Nu var vi arga! Vi var tillrackligt manga for att kunna fylla en minibuss och det stod flera stycken tomma minibussar pa parkeringen. Vi tyckte att vi kunde fa aka med en av dem. Nu blev det fart pa bussgubbarna. Efter lite gral och skrik (nastan) fick vi tillslut hoppa pa en buss till Koh Chang. Det var verkligen en MINIbuss! Varje gang bussen korde over ett gupp sa hoppade alla till och vi som satt langst bak slog huvudet (hart) i taket. Sjalvklart var det ett par byten pa vagen, dar vi fick vanta ytterligare, men vi kom tillslut fram och lyckades komma med sista farjan (som ocksa var sen). Javla helvetesresa!
Nar vi kom fram till on var det kolsvart och vi hade inte sa mycket val an att ga pa ett flak till en van dar det satt en liten man och skrek "Lonely beach lonely beach". Vi akte i typ 45 minuter och var framme pa vart hotell vid klockan nio. Bara fem och en halv timma forsenat. Men vi overlevde och somnade pa en nanosekund.
Magic Garden ar val kanske inte riktigt som pa bilderna, men man ska inte doma en bok efter omslaget. Och Lonely Beach ar val kanske ocksa lite val mer lonely an vad som stod i Lonely Planet (amen). Men stranden ar jattefin och bergen ar hoga och regnskogsbekladda. Turistbefolkningen verkar dessutom lite yngre, vilket ar ett plus.
Vi har inga telefoner. Det finns ingen tackning sa det blir radiosilence for en vecka. Om ni vill na oss sa far det bli via bloggen eller mail.
Anna; SVARA! Via mail helst.
Nu ska vi kolla in byn och forhopppningsvis kommer vi att kunna skriva om nagon haftig trekking eller battur som vi har gjort tills nasta gang.
Hoppas att ni har det bra i Peking familjen Widing!
Hare gott! Hej och sa.
Nej da inte riktigt men Lonely beach var inte sa livat som vi trodde. Iaf inte igar kvall klockan nio. Men vi ar glada att vi kom hit helskinnade. For det tvivlade vi pa under sjalva resan! Herregud vilken mardrom! Vi lamnade Sihanoukville klockan halv atta pa morgonen. Vi var overlyckliga for bussen skulle egentligen akt klockan atta men den har gangen var den i tid, till och med for mycket i tid! Tur att vi ar tidspessimister sa att vi var tidiga. Bussen var jatteful och obekvam. Sjalvklart fick vi aka i cirka en kvart och sedan var det dags att byta buss. Till en lika ful. Och obekvam. Vi ar vid detta laget vana vid bussbyten (man maste alltid byta bussar) och vi har lart oss att halla stenkoll pa vara vaskor sa att de sakert hamnar pa ratt buss. (For det ar ingenting man kan ta for givet!) Resan till gransen tog fyra timmar, med stopp pa vagen saklart. Det ar inte sa att nagon fran bussbolaget talar om varfor man stannar och hur lange man ska vara dar. Det ska man antingen redan veta sjalv eller ta reda pa. Som tur var var hela bussen full med vasterlanningar, sa alla var lika forvirrade. Val framme vid gransen sag vi hur vara vaskor lastades upp pa en karra och kordes ivag. Vi sprang efter. Nagra herrar vinkade in oss till en pass/visumkontroll (medan vaskorna fortsatte at ett annat hall). Det fanns inte sa mycket att gora. Vaskorna forsvann over gransen och vi fick snallt sta kvar pa andra sidan i gassande sol utan en aning om nagonting.
Vi hade iallafall anat att vi skulle byta buss efter gransen. Det hade inte alla. Ett danskt par som stod bakom oss i kon hade lamnat sitt handbagage i bussen med kamera och allt. Bussen syntes nu inte langre till. Aj aj aj. LAAAAAANG vantan men tillslut kom vi over gransen. Till var lattnad lag vara vaskor i en (inte sa) prydlig hog och vantade pa oss. Killen som hade "varit sa snall och burit dit dem" ville sjalvklart ha lite dricks for modan. Vi sa att vi hade garna burit vara vaskor sjalva om vi bara hade fatt ett val. Dessutom hade vi varken baht, riel eller dollar sa det var lite svart. Inte ens nar Elin tog upp sin planbok och visade de tomma gapande facken var han nojd.
Tillslut blev vi visade till en minibuss som skulle till Koh Chang. Problemet var bara att denna buss redan var overfull med manniskor och bagage. Sa de sa till oss att ga at sidan och vanta i tjugo minuter pa nasta buss. Vi joinade nagra andra som ocksa skulle till Koh Chang (daribland det danska paret som for ovrigt lyckats fa tillbaka sitt handbagage!) och vantade talmodogt i ca en och en halv timme, kanske mer till och med. Nar man star i glodhet sol utan socker i kroppen (eller mat) tappar man snart uppfattning om tid. En annan sak man tappar ar humoret. En fransk tjej och hennes pojkvan plus en finsk man borjade upprort att hetsa den lilla gruppen som skulle till Koh Chang att gora uppror. De trodde att detta var en "scambus" som medvetet lat oss vanta sa att vi skulle bli tvungna att sova en natt i Trat pa ett av deras guesthouse. Sa UPP TILL KAMP! Nu var vi arga! Vi var tillrackligt manga for att kunna fylla en minibuss och det stod flera stycken tomma minibussar pa parkeringen. Vi tyckte att vi kunde fa aka med en av dem. Nu blev det fart pa bussgubbarna. Efter lite gral och skrik (nastan) fick vi tillslut hoppa pa en buss till Koh Chang. Det var verkligen en MINIbuss! Varje gang bussen korde over ett gupp sa hoppade alla till och vi som satt langst bak slog huvudet (hart) i taket. Sjalvklart var det ett par byten pa vagen, dar vi fick vanta ytterligare, men vi kom tillslut fram och lyckades komma med sista farjan (som ocksa var sen). Javla helvetesresa!
Nar vi kom fram till on var det kolsvart och vi hade inte sa mycket val an att ga pa ett flak till en van dar det satt en liten man och skrek "Lonely beach lonely beach". Vi akte i typ 45 minuter och var framme pa vart hotell vid klockan nio. Bara fem och en halv timma forsenat. Men vi overlevde och somnade pa en nanosekund.
Magic Garden ar val kanske inte riktigt som pa bilderna, men man ska inte doma en bok efter omslaget. Och Lonely Beach ar val kanske ocksa lite val mer lonely an vad som stod i Lonely Planet (amen). Men stranden ar jattefin och bergen ar hoga och regnskogsbekladda. Turistbefolkningen verkar dessutom lite yngre, vilket ar ett plus.
Vi har inga telefoner. Det finns ingen tackning sa det blir radiosilence for en vecka. Om ni vill na oss sa far det bli via bloggen eller mail.
Anna; SVARA! Via mail helst.
Nu ska vi kolla in byn och forhopppningsvis kommer vi att kunna skriva om nagon haftig trekking eller battur som vi har gjort tills nasta gang.
Hoppas att ni har det bra i Peking familjen Widing!
Hare gott! Hej och sa.
It's the most wonderful time of the year!
Sa nara julgodis vi kunde komma. Gott var det!
Mmm ANTLIGEN!
Julklappen (eller julmisshandeln)
Har ar vi, julfina och redo att intaga julbordet!
Forsta julskalen. SKAL!
Delar av julbordet...
Fina Elin pa fina stranden i Sihanoukville. Ah, skada denna skonhet!
Mojiton och Tequila Sunrisen. Gjorda av en israel, tanka sig.
Tomten i framgrunden och den finfina eldskylten i bakgrunden. 
Det star: SAMX YRREM aka MERRY XMAS
Bilden ar tagen fran vattnet av en proffsfotograf.
Tack och hej. Ses i Thailand!
PS. Nu vet vi vilka som ar vara verkliga vanner. De som finns dar nar det verkligen galler. Ni som skickade God jul-sms! Vi ar faktiskt inte doda!
Dopparedan x 2
Christmas was here! (Julen var har) But now he has left the building... Fast de flesta firar jul idag har. Sa vi gor det lite grann ocksa. (bara konstiga Sverige som firar 24e... Vad ar upp med det?)
Var jul den var kul. Var jul var inte ful. Vi borjade dagen med en Ferrero Rocher. Vi tjuvstartade klockan tolv pa kvallen for da var det ju faktiskt julafton (och var fasta var over!). AAAAAAAHH vad det var gott! Vad langesen det var vi at choklad. Men nu har vi stillat det begaret. Julaftons morgon bestod av en harlig frukost pa hotellets restaurant; Pannkaka med farsk frukt och sirap for Elin och en harlig skal med frukt, musli och yoghurt for Rebecka. Lagg till en fruktshake till det... MUMS! Sedan var vi inte hungriga mer. Dagen spenderades pa stranden i den stralande solen och i det turkosa vattnet. Eftersom det ju faktiskt var julafton sa tankte vi att vi skulle unna oss nagot speciellt, och eftersom vi fatt nog av massage fran Siem Reap sa fick vi utforksa nya territorium. Det blev det lite mindre behagliga ta-bort-haret-pa-benen-med-hjalp-av-sytrad-grejen. Man bokstavligt talat mordar de stackars harstrana och drar upp dem med rotterna fran djupet av deras varma trygga hem i vara ben. AJ AJ AJ. Sjalva garningsmannen var tva kambodjanska kvinnor som var fingerfardiga med den lilla traden. (Elin forsokte senare sjalv men det var faktiskt svarare an det ser ut!) Det gjorde ont som f*n men var valbehovligt. Nu ska de sma rackarna inte vaxa ut igen pa atta veckor, om man ska tro harborttagarna.
Det var lite markligt att hora julmusiken spelas pa strande. "I'm dreaming of a white christmas..." "Let it snow" med mera. Visserligen ar sanden sa gott som vit, men snon ar absolut inte har. Vi solade tills vi var helt slutsolade och atervande till var bungalow for att ta en dusch och gora oss lite julfina. Darefter blev det den lange eftertraktade julmiddagen. Den bestod av foljande: Smaskiga rakor grillade i vitlok, en harlig kyckling och chilli sallad, thainudlar med kyckling, hemmagjorda pommes frites och till sist en kramig mango stickyrice. Rebecka hade tjatat om denna gudagava sedan forsta dagen i Vietnam, och nu hade vi antligen hittat det. (Mangon har ar for ovrigt as god!)
Det blev en liten barrunda, eller var den ganska stor...? Vi alskar Happy Hour har. Fullpris pa en drink ar ca 3 dollar, alltsa ca 20 spann, men pa HH (som kan vara alltifran klockan fyra till klockan elva) sa ar det halva priset pa detta. Inte helt fel. Det blev bland annat den basta mojiton hittills (och vi har smakat ganska manga), en (eller tva) vacker Tequila Sunrise, en Marguerita och nagra svalkande Angkor-ol. Hela kalaset gick val pa en sisadar 40 kronor. Helt ok.
Vi letade party. Hade blivit inbjudna tre ganger till ett och samma stalle (av samma person faktiskt, han var for full for att komma ihag) sa vi tankte att vi skulle kolla in stallet. Det sog. Medelaldern var ungefar 35 cirkus och olen kostade en dollar!!!! (Detta ar overpris sa det skriker om det! Normalt sett kostar den 50 cent) Dessutom smakade den piss och till raga pa allt sa var musiken jattedalig. Sa vi tog ca fem steg till vanster och vips sa var vi pa en annan bar med betydligt yngre folk och roligare party. De hade improviserat ett dansgolv pa stranden. Det bestod av tva pressenningar som var fastspanda i sanden, sa det var beachparty for hela slanten. Eftersom de flesta firar jul den 25e sa var det nedrakning till tolvslaget da en full tomte tande eld pa en stor skylt dar det stod "Merry Xmas" och Beachboys spelades i hogtalarna. (det kommer bilder pa detta) Det hela var valdigt fint och roligt. Valdigt annorlunda mot vad vi ar vana vid. Sedan dansade vi oss svettiga (arligt det rann!) och vattnet sag sjukt lockande ut. Men vi avstod frestelsen att hoppa i, till skillnad fran ett par fellow dancemates.
Det var en jatterolig kvall och vi var kloka nog att ta det lite lugnt med alkoholfortaringen. Sa idag kunde vi ligga pa stranden utan huvudvark. Bra Rebecka och Elin! Och det ar vad vi har gjort hela dagen idag. Imorgon aker vi till Koh Chang. Ska bli fantastiskt roligt att komma till Thailand. Vi ska bo pa varsta hippiestallet. Verkar jattefrackt! Bara namnet "Magic Garden" tycker vi talar lite for sig sjalv. Vi ger er adressen till deras hemsida. Vart att kolla in! http://www.magicgardenresort.com/restaurant.htm Harligt psykedeliskt!
Vi ska vara pa Koh Chang i sju natter. Efter det ska vi forsoka traffa vara kara trollhattevanner som kommer till Thailand den sjunde januari. Tyvarr verkar de vara lite latt forvirrade och har inte riktigt bestamt till vilken av "Koh-oarna" de ska aka forst. Sa vi far helt enkelt vanta pa deras planer. (Anna, om du laser detta: SKYNDA ER for nu borjar boendena ta slut pa oarna.)
God Jul igen! Det var harligt att prata med er (familjerna) i telefon. Forlat Emilie om vi sarat dina kanslor men det var av karlek! Fortsatt las snalla du.
Nu kommer lite bilder. Puss och Kraam!
